Nova, eller Pricken som hon kallades tidigare, föddes i Södra Orrbyn, Råneå den 22 mars 2005. Hon närmar sig alltså sju år nu (usch vad hemskt det kändes att skriva!). Vi var och tittade på valparna en gång när de var sju veckor, och hämtade henne när hon var tretton veckor, eftersom mamma inte kunde ta semester tidigare.

Det var först när vi kom hem som vi förstod att något inte riktigt stämde. Till synes var hon en valp som vilken annan som helst, men Nova var rädd för allt. Hon hade inte visat några såna tendenser varken när vi tittade på valparna första gången, eller när vi var och hämtade henne. Vi gav henne lite tid eftersom det var ett helt nytt ställe, och hon hade vuxit upp med sin mamma och bror, bland hästar, katter och kossor. Vi bodde ju mitt inne i stan. Men Novas beteende ändrades aldrig. Så fort vi gick ut blev hon nervös och ville knappt röra på sig. Människor skrämde henne väldigt mycket och hon var även strykrädd.

 
Nova sju veckor, första gången som vi fick träffa henne

Åren gick och vi har jobbat mycket med Nova. Hennes rädsla för människor har utvecklats från att krypa ihop och gömma sig, till att när hon var fem månader börja skälla, morra och försöka skrämma iväg dem. Beteendet svajade mellan att vara rädd och att vara kaxig, men vi trodde att det var en period i hennes liv och att hon skulle växa ifrån det, men vi hade fel. Beteendet är orsakat av rädsla/obehag men kan, för människor är okunniga om hundar, se ut som aggression. Nova har dock aldrig någonsin nafsat, bitit, skadat eller visat aggressivitet mot vuxna människor eller barn. Hon har heller aldrig tagit tag i kläder på folk eller huggit mot någon. Om hon skulle visa minsta tecken på aggressivitet så skulle jag låta henne bära munkorg bland folk eller avliva henne. Det har gjorts klart redan från början. Jag skulle aldrig ha en hund som skulle innebära fara för andra människor. På det planet litar jag på henne till tusen procent (minst), för jag vet att hon aldrig skulle göra illa en människa.

 
Nova nyligen hemkommen till oss, kanske kring 15 veckor gammal

Vi har varit i kontakt med alla möjliga sorters folk under Novas utveckling och metoderna vi har provat på henne går inte att räkna på fingrarna. Vi har ignorerat beteendet, fyat henne, tagit tag i henne, varit riktigt hårda, försökt att avleda, försökt leka bort beteendet, undvikt människor och mycket mer. Vi har varit kontakt med IMMI, folk som har border collie, folk som har erfarenhet av hundar som Nova, hundpsykologer, alla möjliga olika sorters folk. Till slut försökte vi lägga ihop en massa metoder och skapa våran egna.

När folk frågar hur jag tränar Nova så svarar jag alltid att jag inte vet. Jag vet faktiskt inte hur hon tränas numera, för vi lever så pass mycket på hennes villkor. Innan jag flyttade hemifrån så undvek jag helst folk när jag var ute med Nova, och innan hon skulle rastas så stod jag i fönstret och tittade ut över parkeringen för att se om några grannar var ute, vilka bilar som stod på parkeringen (för att veta vilka alternativa grannar som skulle kunna bestämma sig för att gå ut på parkeringen samtidigt som oss), om det är mycket folk och livat runtikring hyreshuset m.m. Ja ni hör ju själva, vi levde och anpassade oss efter henne.


Nova och jag i stugan för något år sedan, hon med sin älskade rosa boll!

Nåja, Novas beteende är väl inte det som tar över henne, det finns givetvis en hel del annat att skriva om. Hon är inte hunden som jag drömde om, men jag skulle aldrig byta bort henne. Har levt med henne i 6,5 år och hon är min lilla bebis. Hon är en underbar hund, och de människor som hon vågar sig fram till älskar hon högt. Hon är väldigt egen, tycker om att ha en massa ljud för sig och hon pratar (morrar) ofta högt när hon är glad. Hon snuttar gärna på en själv eller ens kläder, och vill gärna sitta i knät. Och när du har börjat klappa henne, då vill jag lova dig att du har ett heltidsjobb!

Agilityn är hennes liv, den har stärkt hennes självförtroende oerhört och hjälpt henne att övervinna en del svårigheter som hon har haft. Hon är helt galen i agility, och det är nog det enda hon inte skulle kunna leva utan. På plan kan hon styras av vem som helst, och där är hon inte rädd för någon. Där är hon hunden som jag alltid har drömt om!



Det finns så mycket att skriva, men jag vet inte riktigt vilka tangenter jag ska trycka på just nu. Jag ser inte bara nackdelar med att ha fått en hund med ett beteende som Nova har. Hon har lärt mig så mycket om hundar som jag inte visste förut, hon har lärt mig hur jag läser av henne för hon är så fruktansvärt lätt att beräkna ut, hon har lärt mig att brottas med svårigheterna, att aldrig ge upp, att uppskatta de små framstegen, att sätta upp stora mål och nå de små. Hon lärde mig sikta mot stjärnorna fastän jag redan från början visste att jag bara skulle nå trädtopparna. Hon är helt enkelt min läromästare, för den hon är.