Finaste Mani-bus!
 

IKEA-råttans sätt att säga att det är nog.. Den satte sig upprät på golvet och tvärvägrade livet.

Nästan alla hundar har väl en liten IKEA-råtta nånstans hemma? Våra hundar är inget undantag. De har två stycken hemma, och Nova har en i Gävle. Även om den hon har nere i Gävle inte blir så bra behandlad, som filmen nedanför visar, så behöver den i alla fall inte stå ut med Puma som drar ut hjärnan, amputerar tassarna och kuperar svansen. Skönt!


Nova och Stoffe leker med den kära IKEA-råttan!

(Ett inlägg om helgen kommer när jag fått filmerna av Lina, men det gick inte vägen så nu vet ni det och behöver inte vara supernyfikna när ni väntar på filmerna)


Nova, 16 kilo, i december 2006

Alla vet nog inte att Nova var väldigt mager som unghund. På bilden ovan är hon 21 månader och vägde 16 kilo på sina 49 cm. Det är egentligen inte lite kanske, men som ni ser så var hon väldigt tunn ( och inte så snygg haha! ). Hade det inte varit för pälsen hade hon sett hemsk ut, för man kände både ryggraden och revbenen på henne och hon hade inget hull alls. Vi provade en massa olika foder för att få henne att gå upp i vikt men det var svårt, nästintill omöjligt. Jag fick gott och väl utan problem runt mina händer kring hennes mage, så liten var hon.


Lite komisk bild, mager Nova med t-shirten "jag älskar godis" ;)


Nova, 18 kilo, våren 2008

Idag väger Nova cirka 19,5 kilo (vägd senast i höstas då hon opererades). Nu har hon normalt hull men det tog länge innan hon började gå upp i vikt. Har fått höra några gånger att hon har blivit tjock men hon är faktiskt normalviktig. Så som hon ser ut nu är sunt, och så vill jag att hon ska se ut. Självklart gör det ingenting om hon går ner lite när vi är som aktivast, men 19 kilo är bra för henne.

Tycker alltid att det är en lite speciell känsla när säsongen drar igång, strax före första tävlingen. På lördag springer vi på banan igen för första gången på alldeles för länge.

Jag brukar ta fram tävlingsboken och kika i den och fundera hur det ska gå i år, om det ska bli några pinnar eller en ekande tävlingsbok. Första säsongen tog vi två pinnar och andra likaså. Tredje säsongen blev det en pinne och även fjärde säsongen. Det går ju nedåt, kanske inte blir nån pinne alls i år? ;)

Nåja, man tävlar ju inte bara för pinnarnas skull. Jag hoppas att inte min egna fysiska hälsa ska påverka våra resultat för jag har börjat få väldigt svårt med andningen nu för tiden. Får hoppas att det går över när jag börjar träna lite oftare.



Det är skönt att vi har skyndat långsamt, alltså inte klättrat så fort uppåt, det tycker jag om. Då hinner man tävla mycket men fortfarande sträva efter pinnar och nollade lopp :) Jag har ingen aning om det blir många tävlingar i år men jag hoppas verkligen det, fast det ser lite dystert ut just nu, det beror på hur min boendesituation ser ut då. Vi får hålla tummarna för det bästa!

Våran lilla alla hjärtans dag-valp fyller tre år idag!
Grattis PUMA och alla syskon!
 

Kick och Nova

Jag och Lina var ute på en 80 minuters promenad idag, så himla skönt var det! Trots att det var väldigt kallt, -17 grader, så lyckades vi hålla upp värmen riktigt bra, fast Kick frös lite om tassarna. Och ja, Nova blev kär? Har ju alltid vetat att hon inte har alla hästar hemma.. Hon var så snäll mot Kick och slickade henne runt munnen, lät henne lukta på henne, ville leka hela tiden. Haha, vet inte vad man ska säga. Nova har börjat bli riktigt normal på senaste tiden! (Förutom att hon är kär i en tjej. Haha!)


Våra fina tjejor på promenaden

Idag kom jag och svartvit hem, allt gick bra. Hon är verkligen cool-lugn när hon åker tåg och sover lugnt hela tiden. Och hemma hos Christoffer, hans kompisar och ute på promenad är hon också så lugn och fin. Hon förvånar mig när hon beter sig som en normal hund ;) Men det är så himla roligt! Och Christoffers kompisar älskar henne verkligen, dom ligger typ på golvet och klappar henne, och hon har det bra för oftast när vi hälsar på nån så är det ett gäng grabbar där så när den ena har lessnat på att klappa så går hon till nästa! Hennes favorit är den längsta och största killen med djup basröst. Vad hände med min rädda hund egentligen?!


Jag, Christoffer och våran svartvita. Christoffer är väldigt noga med att när Nova är dum/olydig är hon min hund, men när hon inte är det så är hon våran hund haha...

Blev ett kort lydnadspass på lördagskväll då vi var ute i stan och åkte, så stannade vi på en inhängnad parkering och tränade. Nova har så fin attityd, jag vill att hon alltid ska ha den inställningen!! Det var jättekul att träna, fastän vi tränade med bara beröm som belöning så var hon skitduktig.
Christoffer fick också träna lite med henne, bland annat att gå fot. Hon har ett bättre fotgående med honom än med mig, kan man inte få byta förare under tävlingar så kanske vi får bra betyg på fria följet nån gång? ;)

Linnea förstod precis vad jag menade med "att bröla som en ko", till er som inte förstod så kanske ni förstår om ni tittar på den här videon ;)

Kom till Gävle imorse och gick upp till stan och väntade på bussen till Bergby. Så fort vi kom innanför dörren så slängde jag in Nova i duschen. Det är ju knappt nån snö i stan så det såg ut som om hon hade tagit ett gyttjebad i väntan på bussen.


Nova just nu. Hon tog med sig sin gröna flamingo så att inte Puma tuggar sönder den ;)

Tågresan gick bra men det var sjukt varmt fastän jag sänkte värmen, höll på att flyta bort. Dessutom var båda toaletterna i min vagn trasiga, kul. Inte för att det var långt att gå till vagnen bredvid, men Nova blev lite orolig då. Vi var helt ensamma i djurvagnen, skönt!
Bussresan gick också bra, hon la sig direkt ner och sov. Tar ca 40 minuter att åka hit från stan med bussen, så vi har varit hemma i snart två timmar nu. Funderar på att gå och sova en sväng för jag känner mig rätt mör i kroppen. Sen blir det promenad med svartvit!


Såhär hade vi bäddat oss på tåget, Nova sov lugnt och fint på golvet hela resan eftersom det var så himla varmt så hon velade inte ligga i sätet på filten.

Innan jag går och tar en powernap så ska jag ensamhetsträna Nova ett par minuter. Hon var ensam i kanske 3 minuter för ett tag sen stod och tittade på henne i fönstret och hon kan inte ens märkt att jag gick för hon låg och sov när jag kollade in. Hoppas hon tänker vara duktig och inte bråka och bröla som en ko.